- Rehabiliterar
- Smärtlindrar
- Prestationshöjer
- Avlastar
- Skadeförebygger
Anmäl ditt intresse för att delta i en introduktion – info@optista.se
Skaffa en smärtfri rörelseapparat. Förbättra din löpteknik. Öka din rörlighet, styrka och balans. Öka återhämtningen efter träning eller kroppsarbete. Förbättra din prestation i din idrott. Oslagbar träning i sb m graviditet.
Spiral stabilisering ger dig möjlighet att ha en väl fungerande och smärtfri rörelseapparat genom hela livet. På köpet får du en smalare midja och en hållning i världsklass.
Träning i Spiral Stabilisering
Träningen sker med gummiband och du kan göra den hemma. Vill du börja med träningen behöver du först en grundgenomgång av teorin bakom metoden. Därefter följer några tillfällen där jag lär dig utföra olika grundövningar med perfekt teknik. Dessa övningar sätter vi samman till ett litet pass som tar 10-15 minuter. Passet gör du dagligen hemma, förslagsvis efter din arbetsdag.
När du behärskar rätt teknik och gör grundövningarna i korrekt hållning kan vi bygga vidare med fler övningar. Beroende på vad som är din målsättning med träningen kan vi lägga till löp-specifika övningar eller lite tuffare övningar som ytterligare utmanar din styrka, balans och koordination, eller fler rehabiliterande, avlastande och förebyggande övningar.
När vi tränar Spiral Stabilisering arbetar vi med hela muskelkedjor, inte enskilda muskler. En enskild muskel (eller muskelgrupp) kan tränas enskilt och då utföra sin uppgift väldigt väl, men för att vara funktionell när vi rör oss måste vi få den att fungera som en länk i sin kedja.
Vi återupplivar de nervsignalbanor som ser till att hela muskelkedjan fungerar i ett flow. Man kan förenklat beskriva det som att den ena muskeln tar vid där den andra är klar med sitt del-uppdrag i rörelsen. Sätesmuskeln är ett exempel på en muskel som är ganska enkel att träna isolerat, men som inte alltid fungerar som den länk den är i de spirala muskelkedjorna.
Vad är Spiral Stabilisering och hur funkar det?
Under all vår tid på jorden utsätts vi för gravitationen och kroppstyngden som konstant drar oss ned mot marken. För att hålla oss upprätta måste vi använda muskler. För detta ändamål har vi utrustats med muskler som tillsammans likt kedjor från topp till tå gör just detta.
I vila, sittande och stående, använder vi oss av muskelkedjor som i huvudsak går i vertikal riktning. När dessa muskler är aktiva skapas ett ökat tryck på våra leder och skapar stabilitet. Denna typ av stabilitet kallar vi vertikal stabilisering.
Vi är även designade för att hålla oss upprätta när vi rör oss, går och springer. För detta ändamål använder vi andra kedjor av muskler. Dessa går i huvudsak från ena axeln/skuldran till andra sidans ben och fot. Vid en korrekt aktivering av dessa kedjor skapas en rotatorisk rörelse av ryggraden kring sin egen lodräta axel. Bröstkorgen roterar åt ena hållet och bäckenet åt det motsatta. Dessa kedjor kommer då att skapa ett ökat buktryck, vilket i sin tur skapar en uppåtgående kraft vilken minskar trycket på lederna när vi är i rörelse. Denna typ av stabilitet kallar vi spiral stabilisering.
Spirala muskelkedjor hämmas
Att gå och springa är grundläggande och naturliga rörelser för människan och i allmänhet rör vi oss med optimal funktion som små barn. Sedan följer många år av stillasittande i skolan som engagerar i huvudsak vår vertikala stabilisering. Mycket sittande och arbete i statiska och ofta framåtlutande positioner, bilkörning och många träningsformer (se ”Friskvård” ) aktiverar våra vertikala muskelkedjor ytterligare. Höftböjarmuskulaturen förkortas vilket gör att vi inte kan sträcka ut i höftleden. Allt detta medför att vår förmåga att röra oss med spiral stabilisering hämmas och att vi påtvingas en hållning som vi inte är designade för och som gör att trycket på kotor och leder ökar.
Fotsulor och hjärnan
Våra fotsulor har ett mycket stort antal sensorer, vars uppgift är att sända information till hjärnan om hur underlaget är och i vilken position vår kropp befinner sig i. Hjärnan i sin tur sänder signaler till rätt delar av vår muskulatur för att den ska stabilisera oss på bästa sätt under rådande omständigheter. Många av dagens skor – inte minst skor för sport och fritid – är försedda med förhållandevis tjocka sulor. Dessa skor blir som ett filter mellan underlaget och våra fotsulor, och det blir omöjligt för hjärnan att få rätt information om rådande förhållanden och därmed att skicka rätt signaler till musklerna.
Livsstilen och rörelseapparaten
En följd av vår nuvarande livsstil med bl a mycket sittande och användning av skor med tjocka sulor är dålig förmåga att använda våra spirala muskelkedjor. Det leder till dåliga förutsättningar för rörelseapparaten att fungera så som den är designad att göra.
Genom att träna de spirala muskelkedjorna och på nytt lära oss aktivera dem i vardagen kan vi öka vår prestation och möjligheterna till ett smärtfritt liv. Spiral Stabilisering ger dig en optimal position för ditt gång- och löpsteg.
Genom att träna de spirala muskelkedjorna och på nytt lära oss aktivera dem i vardagen kan vi öka vår prestation och möjligheterna till ett smärtfritt liv. Spiral Stabilisering ger dig en optimal position för ditt gång- och löpsteg.
Ur denna forskning beskriver Dr Richard Smisek hur rörelseorganen i sig samspelar, men också vilken viktig roll rörelsesystemet spelar för resten av kroppens funktioner. Utifrån det här perspektivet kan vi idag på ett logiskt sett beskriva hur vi människor fungerar i rörelse och under statisk belastning.
Kortfattad historik
Två generationer forskande professorer från Tjeckien har sedan 60-talet studerat människans neuromuskulära utveckling och funktion från hjälplös nyfödd till successivt ”mognande” till upprätt gående på två ben.
Logisk respons eller sjukdom?
Med denna kunskap om kroppens ursprungliga och optimala funktion blir det tydligt hur och varför vi människor drabbas av fel- och överbelastningar som ger upphov till massor av diagnoser. Diagnoser som idag anses som sjukdomar, men som i själva verket är en logisk respons från kroppen utifrån det sätt som vi idag använder den på. Därför ska de snarare betecknas som symptom från vävnader i kroppen som vi utsätter för stress.
Exempel på sådana symptom och diagnoser är t ex ryggskott, ischias, diskbråck, spinal stenos, idiopatisk skolios, hoppar-/löparknän, plantar fasciit (”hälsporre”), hallux valgus, plattfothet, spänningshuvudvärk, axel ”impingement”, tennis- och golfarmbåge m.m.