Ryggskott
Smärtsamma tillstånd som ryggskott, diskbråck och ischias drabbar 8 av 10 någon gång i livet. Logisk förklaring till orsaken och hur du blir smärtfri finns här.
Det vi brukar kalla för ryggskott är smärtsamt och inskränker vår förmåga att röra oss. Ryggen är så oerhört central för oss och har stor betydelse för hela vårt allmäntillstånd.
I allmän information om ryggskott finns beskrivet många händelser som kan utlösa smärttillståndet. Det finns många olika teorier om vad det kan vara som gör ont. Ofta ges bilden att det är svårt att avgöra vad som gör att man får ont i ryggen, och någon entydig förklaring till vad som egentligen orsakar ryggsmärtan går inte att finna.
Leva som vanligt vid ryggskott kan leda till diskbråck och ischias
På frågan vad man själv kan göra när man får ont i ryggen är ett vanligt svar att försöka leva som vanligt, ta smärtstillande läkemedel, och att det inte är farligt att röra på sig även om det gör ont i ryggen. Det sägs också att vila inte botar ryggont.
Jag tänker att det är just det sätt vi rör oss på i vårt ”vanliga liv” som är orsaken bakom vårt ryggont.
Att det är vårt rörelsemönster och våra fysiska aktiviteter som överbelastar våra strukturer och vävnader.
Att om vi fortsätter att röra på oss ”som vanligt” kommer vi förr eller senare att drabbas av samma eller andra kanske värre problem från rörelseapparaten. Diskbråck, ischias och diskbuktning är några exempel. Så, att fortsätta med samma livsstil som ledde till smärtan kommer sannolikt att förvärra problemet (även om symptomen kan försvinna för en tid).
Varför får 8 av 10 symptom från ryggen?
Att Homo Sapiens skulle vara en så dålig konstruktion att så många som 80% av oss ska behöva dras med symptom från ryggen förefaller för mig märkligt. Jag tänker istället att våra kroppar som utvecklats under hundratusentals år för ett barfota liv med mycket gång och löpning inte är anpassade för vår nuvarande livsstil. Tiden som den har pågått utgör en mikroskopiskt kort period av hela den mänskliga evolutionen (se ”Gång och löpning”).
Mot den bakgrunden, och sett ur perspektivet Spiral Stabilisering, klarnar bilden tydligt och det går att hitta en logisk förklaring till varför en vävnad i ryggen gör ont. Med dagens livsstil aktiveras våra vertikala muskelkedjor så mycket att vår förmåga att använda våra spirala muskelkedjor hämmas. Trycket på kotor och diskar ökar, ofta i synnerligen ogynnsamma vinklar, och leder till stress och inflammationer i vävnaderna.
Återskapa ett naturligt rörelsemönster
Med träning i Spiral Stabilisering kan vi återskapa vårt medfödda och naturliga rörelsemönster vid gång och löpning. Det innebär att våra spirala muskelkedjor i varje steg avlastar kotor och diskar, och samtidigt hämmar aktiviteten i våra vertikala muskelkedjor. Den isärdragande kraften som skapas mha buktrycket vid aktivering av våra spirala muskelkedjor gör att diskarna får gynnsammare förhållanden så att de kan återhämta sig och rehabiliteras. Diskbråck kan läka, trycket på nerver som ischias kan minska.
Att det inte är farligt att röra sig även om det gör ont är en definitionsfråga: Vad är farligt? Att det gör ont ser jag som kroppens sätt att varna för att en vävnad befinner sig i stress och håller på att ta skada och sådana signaler tänker jag därför att vi borde ta på allvar.
Jag håller med om att det är bra att röra sig, men inte att det är bra att röra sig om det gör ont (åtminstone inte för ryggen). Bättre är att röra sig på ett sätt som INTE gör ont. Förstår vi varför det gör ont kan vi också röra oss så att det inte gör ont eller till en början åtminstone mindre ont. Den förmågan kan vi öva upp genom träning i Spiral Stabilisering.
Att vila inte botar ryggont är också en fråga om perspektiv. Om t.ex. en viss muskel är väldigt spänd och signalerar smärta av den anledningen så kan den smärtan försvinna om muskeln försätts i ett tillstånd av vila och avslappning.
Vila för en muskel kan därför ibland ske allra bäst med rörelse. Rörelser som försätter muskler i avslappnade tillstånd finns inom Spiral Stabilisering.
Att undvika aktiviteter som cykling, styrketräning, simning, skidåkning både på längden och utför, hockey, innebandy och golf är en bra idé ifall du har ryggskott, diskbråck, ischias eller andra problem från ryggen. Dessa aktiviteter ökar belastningen på de vertikala muskelkedjorna.
Diskbråck, diskbuktning och ischias
Diskbråck kan vara ett mycket smärtsamt och långdraget tillstånd. Disken består av en geleartad kärna som omges av flera lager med väggar. När diskens smärtkänsliga yttersta vägglager brister rinner diskinnehållet ut utanför disken. Här suger det åt sig vätska och svullnar upp och kan då trycka på nervroten och på hinnan som omger ryggmärgen. Diskinnehållet är kemiskt irriterande och orsakar en inflammation. Kombinationen av inflammation och ökat tryck kan ge intensiva smärtor.
Innan det har gått så långt att diskinnehållet rinner ut utanför disken kan det ha uppstått sprickor i de inre diskväggarna. Dessa sprickor uppstår redan i 20-25-årsåldern hos många av oss. Diskinnehållet kan klämmas in i sprickorna och göra så att disken buktar ut. Det kan leda till tryck på smärtkänsliga vävnader.
Om en diskbuktning eller ett diskbråck uppstår på någon av nivåerna i ryggraden där ishiasnerven utgår ifrån kan intensiv utstrålande ishiassmärta upplevas i höfter och ben, ibland ända ner i foten. Känselbortfall och muskel svaghet kan förekomma.
Överbelastning av de vertikala muskelkedjorna med följden bristande aktivitet i de spirala muskelkedjorna kan leda till diskbuktning och diskbråck. Kompressionen som de vertikala musklerna utsätter diskarna för gör att de försvagas och att flera eller alla av dess väggar kan brista.
Genom träning i Spiral Stabilisering avlastas den brustna disken och därigenom förbättras dess möjlighet att läka. När vi aktiverar de spirala muskelkedjorna skapas genom buktrycket en uppåtgående kraft, vilket gör att trycket på disken lättar. Trycket på nervroten minskar, förutsättningarna för disken att reabsorbera diskinnehållet förbättras. Disken får möjlighet att expandera på höjden, möjligheten till vätskeutbyte och nutrition ökar, vilket skapar bättre förhållanden för god läkning.
Kvalitén på ärret är av stor betydelse för diskens funktion framöver. En mjuk och elastisk ärrvävnad kan bara skapas genom rörelse. Träning i Spiral Stabilisering påverkar diskens rörelse på ett gynnsamt sätt.
Kroppen läker om möjlighet till läkning ges!
Utöver att träna Spiral Stabilisering är mina råd till dig som har diskproblem följande, tills det är läkt:
- Sitt inte. Sittande position ökar trycket på diskarna. Stå med god hållning, dvs så gott du kan i din lodlinje. Om du behöver vila så vila liggande.
- När du går, så gå med korta steg som om du vore barfota, och håll dig i din lodlinje. Sakta ner tempot. Detta underlättas om du går barfota och om du väljer att använda ”barfotaskor”.
- Undvik alla aktiviteter som innebär ökad vertikal belastning. All kutning och framåtböjning ökar den vertikala belastningen. Att bära, att lyfta, att göra ”plankan” och liggande situps likaså.
- Ha tålamod. Om du gör något som ”sabbar” läkningen får du börja om på ruta 1 igen. Som om du pillar av ruvan på ett sår. Bestäm dig för att göra jobbet EN gång.